Gallsyror är ett samlingsnamn för en grupp strukturellt besläktade nedbrytningsprodukter av kolesterol som bland annat är viktiga för absorptionen av fetter och fettlösliga vitaminer. Gallsyrorna delas in i primära och sekundära gallsyror.
Att jag har valt att skriva en artikel om just gallsyror, är för att jag tycker att de på ett intressant sätt visar kroppens komplexitet och vikten av balans för att främja hälsa, där både för lite och för mycket av ett ämne kan ställa till det i kroppen. Dessutom finns det en koppling mellan gallsyror och matsmältningssystemet, immunsystemet samt hormonsystemet, vilka är de områden som jag har fått möjlighet att studera en hel del i praktiken, då många av mina klienter söker hjälp hos mig för obalanser i dessa organsystem.
Innan vi undersöker gallsyrornas effekt på vår hälsa, så tänkte jag att det kan vara en god idé att titta lite närmare på vad gallsyror är för något, hur de bildas och vilka funktioner de har i kroppen.
Vad är gallsyror?
Gallsyror är ett samlingsnamn för en grupp strukturellt besläktade nedbrytningsprodukter av kolesterol (1, 2). De omedelbara produkter som bildas i samband med omvandlingen av kolesterol till gallsyror i levern kallas för primära gallsyror (1, 2, 3). Dessa primära gallsyror kan sedan metaboliseras av bakterier i tarmen, vilket resulterar i bildandet av sekundära gallsyror.
Primära gallsyror
Syntesen av gallsyror från kolesterol sker i flera steg genom en serie av enzymatiska reaktioner i hepatocyterna, d.v.s. levercellerna (1, 2), som omvandlar hydrofobt kolesterol till mer vattenlösliga amfifatiska föreningar (2). Denna omvandling av kolesterol till gallsyror, vilken involverar 17 stycken olika enzymer (4, 5), står för en stor del av den dagliga omsättningen av kolesterol hos människor och är avgörande för att upprätthålla kolesterolhomeostas och förhindra ackumulering av kolesterol, triglycerider, läkemedel och toxiska metaboliter samt skador i levern och andra organ (4). Syntesen av gallsyror från kolesterol ger dessutom gallsyrorna detergentliknande egenskaper, vilket främjar absorptionen av lipider (fetter och fettliknande ämnen) inklusive fettlösliga vitaminer (vitamin A, D, E, K) i tunntarmen (1, 2).
Cholsyra (cholic acid) och kenodeoxicholsyra (chenodeoxycholic acid) är de primära gallsyrorna som bildas i människans lever från kolesterol (2). Innan de lämnar detta mångsidiga organ för lagring i gallblåsan, konjugeras (sammankopplas) dessa gallsyror med aminosyran taurin eller glycin, vilket ytterligare förbättrar deras hydrofilicitet, d.v.s. vattenlöslighet (2, 4). Dessutom bidrar denna konjugeringsprocess till att göra gallsyrorna mindre cytotoxiska (6). Cytotoxisk betyder att det är giftigt för celler och genom denna process så blir gallsyrorna alltså inte lika toxiska för cellerna.
Mängden gallsyror som utsöndras påverkas av kosten vi äter. Högfettkost, d.v.s. dieter med en hög fetthalt, har visats öka utsöndringen av gallsyror hos både människor och djur (7). Det finns en logisk förklaring till det och den är att sekretionen av galla kommer att öka till följd av ett högt fettintag för att underlätta nedbrytningen av fett (7). Med galla följer även gallsyror.
Fettnedbrytning och fettabsorption
Gallsyrorna som bildats i levern från kolesterol, lagras i gallblåsan och utsöndras med galla till tunntarmen, vid intag av måltid (1, 2, 4). Gallsyror deltar i nedbrytningen av kostfett i tarmen genom att emulgera större fettklumpar till mindre, ungefär som diskmedel gör. Detta gör det lättare för lipaser (enzymer som spjälkar lipider, d.v.s. fetter och fettliknande ämnen) att bearbeta fetterna till enklare former som kroppen lättare kan absorbera och tillgodogöra sig.
Vid intag av måltid så kommer hormonet kolecystokinin (CKK), som bland annat utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tunntarmen, stimulera sammandragning av gallblåsan och därmed resultera i att gallsyror töms i tarmkanalen (4). CKK stimulerar även sekretionen av enzymer från bukspottkörteln, såsom lipaser (fettnedbrytande enzymer), proteaser och amylaser.
Om gallblåsan är bortopererad har man inte längre något förråd där man kan lagra den fettnedbrytande galla som bildas i levern. Detta kan resultera i att man mår dåligt av att konsumera fet mat. För den som önskar stödja fettnedbrytningen, finns kosttillskott innehållande lipaser. Om gallblåsan är kvar, men man har en nedsatt förmåga till tömning av gallblåsan, så kan gurkmejaextrakt vara fördelaktigt. Det gula pigmentet kurkumin i gurkmeja har visats öka gallblåsetömning genom att främja kontraktion i gallblåsan (8).
Enterohepatiska kretsloppet
I den enterohepatiska cirkulationen återabsorberas cirka 95 % av de gallsyror som töms i tarmkanalen från distala ileum (tunntarmens slutparti) och transporteras tillbaka till levern via portacirkulationen (2, 4). Denna återabsorption av gallsyror i ileum resulterar i ackumulering av en viss mängd gallsyror i kroppen, den så kallade gallsyrapoolen, som alltså går i ett kretslopp mellan tarm och lever i den enterohepatiska cirkulationen (1).
Detta enterohepatiska kretslopp (tarm-leverkretslopp) av gallsyror är ett viktigt fysiologiskt system, inte bara för att säkerställa så att det finns tillräckliga koncentrationer av gallsyror i tarmen för nedbrytning av föda och absorption av näringsämnen (1, 4), utan även för avlägsnandet av xenobiotika (kroppsfrämmande ämnen, vanligtvis läkemedel, miljögifter och droger) samt för upprätthållandet av metabolisk homeostas, d.v.s. jämviktstillstånd (4).
Den lilla andel av primära gallsyror som inte absorberas (cirka 5 %), kommer istället att metaboliseras av bakterier i tarmen eller försvinna ut med avföringen (1).
Sekundära gallsyror
Tarmbakteriernas metabolism av primära gallsyror resulterar i bildandet av sekundära gallsyror (1, 3).
De sekundära gallsyrorna deoxicholsyra (deoxycholic acid) och litocholsyra (lithocholic acid) genereras från de primära gallsyrorna cholsyra respektive kenodeoxicholsyra (2). Dessa sekundära gallsyror absorberas antingen från tjocktarmen eller utsöndras med avföringen (3). Precis som de primära gallsyrorna, transporteras de absorberade sekundära gallsyrorna tillbaka till levern, för att ingå i den enterohepatiska cirkulationen (3).
Både primära och sekundära gallsyror kan ha betydande effekter på vår hälsa, vilket vi tittar närmare på i artikeln Gallsyror och dess effekt på lever, tarm, immunsystem och sköldkörtel.